“Ashtanga Yoga har förändrat många människors liv“

Under Sharaths workshop i Stockholm i augusti 2013 fick Yogashala Stockholm en unik möjlighet att intervjua honom om hans tankar kring Ashtangayogan och dess spridning i världen.

Du reser runt i flera europeiska städer och håller workshop, förutom Stockholm även Köpenhamn, Helsingfors och London. Varför valde du att åka till Stockholm?
– Jag har länge tänkt komma till Sverige, eftersom många av eleverna som kommit till mig i Mysore under många år har varit svenskar. I Stockholm finns bra lärare som vill hålla i traditionen från Mysore. Därför kommer jag för att undervisa här.

Varför har Ashtanga Yoga blivit så populärt i väst, tror du?
– Ashtanga Yoga betyder autentisk yoga – den innehåller yogans åtta grenar eller steg. Genom att träna de åtta stegen kan vi bli av med orenheter både i kroppen och i själen. Du kan känna att det händer i dig, när du gör dina asanas, och det gör att många människor attraheras av Ashtangayogan. Den har förändrat många människors liv.

Vad händer när vi tränar Ashtanga Yoga?
– Vi blir lyckligare, vi får frid i sinnet, vi blir av med många problem, såväl i sinnet som med hälsan. Överallt lider människor av stress. Yoga ger oss styrkan att hantera den.

Varför ville din morfar Sri K Pattabhi Jois sprida Ashtangayogan över världen?
– Yoga hör inte till något särskilt samhälle – den är som solen, vi kan dra nytta av den men inte äga den. Yoga borde utövas av alla, för att få god hälsa och ett gott hjärta behöver du öva. Min morfar sa att yoga tillhör alla och han började sprida yogans budskap, och då kom många västerlänningar.

Kan yogan göra oss mindre rädda? Till exempel för döden?
– Människor måste se sanningen – och sanningen är att om du lever så måste du dö. Det är ingen som vet svaret på mysteriet, vad som händer när vi dör. Viktigast är vad vi gör innan vi dör: Hur vi lever våra liv.

Vi kan inspirera andra genom att leva ett bra, stressfritt liv, ett lyckligt liv. Min karma i livet är att sprida den kunskap om yoga jag har, det kommer att vara mitt arbete tills jag dör.

Du har pratat mycket om att vara engagerad i sin träning – men också i livet?
– Jag menar att vi måste vara ärliga i det vi gör, i vårt arbete. Alla har ett ansvar i samhället, och alla bör försöka ge människor ett äkta engagemang, att göra sin uppgift ärligt och riktigt. Om alla gör det kommer de att fylla sin mening på planeten.

Du pratar också om att ha tålamod i träningen.
– Ska du bygga en stark grund måste det ta tid. Det kan ta många år, och kräver flera komponenter – uthållighet och engagemang såväl som respekt och tacksamhet. Det är samma sak som när du bygger ett hus. Ska du bygga en plattform kan du inte använda bara sand. Du behöver flera delar, som stenar, för att det ska bli en tillräckligt stark konstruktion.

En del känner rädsla för avancerade rörelser i Ashtangayogan. Vad kan vi göra åt det?
– Vi är rädda för vissa asanas eftersom vi inte är vana vid dem. Ber någon mig att hoppa fallskärm kommer jag också bli rädd att göra det. Men om jag får lära mig hur systemet fungerar, att inget farligt kommer att hända mig, då vänjer jag mig vid det och rädslan minskar. Tränar du länge och bygger en stark grund och blir van vid rörelserna så försvinner rädslan.

Vad säger du när människor är kritiska till yoga?
– Om du inte vet vad yoga är och inte själv praktiserar, är det lätt att kritisera. Det är som havet – du kan säga ”det är ju bara vatten”, men om du dyker i havet ser du skönheten, du ser att under vattnet finns en annan värld. Så är det också med yoga.

Vad tycker du om alla nya yogaformer som dyker upp, till exempel bikram eller power yoga?
– De är inte autentiska, de kommer inte från parampara. Yoga måste komma från en linje, en tradition. Du kan inte hitta på en egen yoga och säga: Det här är min yoga.

I Bhagavad-Gita och Yoga Sutra kan du läsa om yoga, den är inget nytt påfund, inget vi skapat i dag. Yogan har spridits från guru till guru, från de högsta av lärare till studenter. För att lära ut yoga behöver du studera i många år hos en duktig lärare.

I dag har yogan blivit en modegrej, människor hittar på en egen yoga och sätter sitt namn på den. Det är verkligen dåligt. Att hetta upp ett rum för att svettas redan innan du börjar träna är ingen mening – då kan du lika gärna sätta dig i en bastu och bara sitta där.

Att lära sig endast asanas betyder inte att du får den verkliga förståelsen för yoga. Ingen lär ut andningsteknik på samma sätt som Sri K Pattabhi Jois gjort med ashtanga yogan. Ingen lär heller ut vinyasa (synkroniserad andning och rörelse), du får ingen effekt utan vinyasa. Det blir inte vetenskapligt, det blir bara en fysisk träning, inget mer.

Vad är andningens funktion?
– Den lugnar nervsystemet, och är en vital del av yogan för att rena kroppen och själen. Du får ingen rening genom att endast stå stilla i en yogaställning i tjugo minuter.

Är det nödvändigt att tro på gud för att göra yoga?
– Gud är bara energi, gud har ingen form, inget namn. I Indien säger vi att gud saknar form, den består av alla människors fantasi och existensen av den fantasin skapar en god energi. Men du kan vara ateist och träna. Att tro på yoga räcker, att ha kontroll över dina organ, att stilla sinnet.

Kan de som äter kött och dricker alkohol vara seriösa yogautövare?
– Att äta kött är att döda en annan varelse, och det är motsatsen till ahimsa, icke-våld. Att det förekommer i naturen är en annan sak – en tiger som äter kött gör det utan att förstöra det ekologiska systemet. Alkohol är emot yoga, eftersom den kommer att påverka din inre frid.

Finns det någon gräns för hur länge vi kan göra Ashtanga Yoga i livet?
– Ett barn bör vara elva år när det börjar träna ashtanga yoga, men det finns ingen övre gräns. Yogan kommer att fortsätta hända inom dig tills du dör, om du fortsätter praktisera.

När vi kommit till en viss nivå i träningen, så blir yogan en del av oss själva, en del av livet, som din ena arm. Den går inte att ta bort. Det går inte att säga: I morgon vill jag inte göra yoga. Det vore som att klippa bort armen.

Många som tränar Ashtanga Yoga har sjukdomar eller handikapp, det kan vara allt från hjärtsjukdomar, psykiska sjukdomar till cerebral pares och ryggproblem. Vad är hemligheten bakom yogans helande sida?
– Du kan få en bättre hälsa och även bli frisk från sjukdomar, om du gör yogan rätt och om du har en bra lärare som vet hur han eller hon ska behandla sina elever. Det är precis som med bra läkare – vet läkaren hur den ska behandla patienten, kommer miraklet.

Du träna Ashtanga Yoga oavsett begräsningar. Har du bara ett yogiskt sinne, en förståelse, så spelar det ingen roll vilka begränsningarna är. Alla kan inte göra de asanas som jag kan, det är inte möjligt för alla.

Det finns också den som kan göra alla asanas utan att vara stora yogis. Däremot att dedikera sitt hjärta, det kan du göra oavsett begränsningar.

En del skadar sig när de tränar Ashtanga Yoga. Vad är ditt råd till dem?
– Det finns många anledningar till att man blir skadad. Först måste man titta på hur de blev skadade. Har du en dålig lärare så kan du göra illa dig. Det är ditt jobb att se till att hitta en bra, seriös, lärare.

Ett sätt är att se att läraren är noga med sin egen träning, det är viktigt. Sedan finns det elever som vill ha fler och fler asanas, de försöker för mycket, tränar två gånger om dagen, och då kan du göra illa kroppen. Det gäller att inte rusa fram, inte ha bråttom.

Gör träningen på ett intelligent sätt, inte på ett ignorant sätt. Viss smärta kan uppstå för att din kropp behöver vänja sig vid rörelserna, de kan läkas av fortsatt träning. Bara om skadan är permanent behöver du oroa dig.

Kan skadorna säga oss något?
– Ja, skadorna är bra lärare ibland. De gör oss mer ödmjuka.

Kan fokus på vår inre frid komma i konflikt med icke-våld i den yttre världen, hindra oss från att bry oss om andra, från att hjälpa människor i krig eller kris?
– Vi måste först själva nå inre frid. Om alla människor har inre frid så kommer den yttre friden också. Om du jobbar med dig själv, kan du få andra att jobba med sig själva. Vi måste berätta om yoga, sprida budskapet om inre frid, få fler att göra yoga. Ju fler som förstår, desto mindre strider. Men du måste först se din egen okunskap, dina egna vanföreställningar, och jobba med dem. När du blivit av med dem kommer du att bli framgångsrik i den spirituella träningen.

Kommer alla som tränar yoga att nå samadhi – yogans högsta mål?
– Om de utvecklar sig själva, så kan de få det att hända. Men först måste du tillåta det att växa inom dig. Det är som att plantera ett träd, du måste ge det näring, ta hand om plantan för att den ska växa.

Näringen är den fysiska träningen, när du gör asanas. Du vet inte när det händer, det kan hända när som helst, bara du ger dig rätt sorts näring.Sri K Pattabhi Jois sa ”Ashtanga Yoga är inte för lata människor”.

Men kan vissa vara för ambitiösa i sin yoga?
– Många är för ambitiösa med sin asana träning. Men yogaprocessen sker inte på en gång, den är långsam. I dag vill alla ha allt direkt, men det kommer inte att ske på det viset.

Yoga kräver övning för att gå att förstå. Det är som havet – du måste dyka i för att verkligen få en förståelse. Annars ser du bara vatten.

Fotnot. År 2013 kom också R. Sharath Jois bok ”Astanga Yoga Anusthana”.

Där visar han rörelserna i första serien och berättar också mer om de åtta grenarna av yoga. Asta betyder åtta, anga betyder gren.

De åtta grenarna är:
– Yama
– Niyama
– Asana
– Pranayama
– Pratyahara
– Dharana
– Dhyana
– Samadhi